I morgon är det det fyra årsen Pappa dog.. usch va jag saknar gubben..
Å på tisdag den 1 februari är det 10 årsen Patrik dog kan inte fatta att det gått TIO hela år det är inte klokt.. Det är en jobbig tid detta, inte så att man funderar hela tiden men på något vis så är det bara tungt... omedvetet på nått vis..
Men det finns ju så mycket positivt oxå, jag har friska fina barn, har en underbar man och många vänner som jag tyvärr inte hinner träffa jätte ofta men jag vet att de finns där..
Sen har min fina vän K överlevt sin bröstcancer i tio år... =)
Som sagt man ska inte deppa ner sig men man ska heller inte glömma de som inte finns hos oss mer...
Fina minnen finns det.
Tjillevippen
3 kommentarer:
Jag tro att både din pappa och patrik är med dig och kolla till dig så att du mår bra och ha det bra! Bara för att man inte ser betyder det inte att dem inte finns runt om dig.
Man få vara ledsen och saknar någon fast du inte se dem, men bra att du kan se annat posetiv i ditt liv. Styrkekram
Håller med Blomman...
Ja du rara;-(
förstår tunga tankar. Du har verkligen alltid haft styrkan att ändå på någotvis sett framåt, mot framtiden. Du vet ju att jag alltid tyckt ditt tankesätt är så fint och bra..
Dom finns ju där hos er, och jag kan tänka att dom är väldigt glada över all din styrka, låtit tiden göra sitt, gått framåt på Livets väg, och nu står du där, med din man och härliga barn, som jag tror tröstar många som är i samma sits, eller har varit ...
Det finns hopp, man klarar vad som helst, bara man inte tappar fotfästet.
Saknaden och sorgen får man ta i varsin hand och vandra förevigt med. Men livet fortsätter ju trots allt, det är du levande " bevis" på ju.
Många kramar te dej!
Skicka en kommentar